I fredagskväll så ringde telefonen. Två tjejer stod på Dulles Airport och var sugna på tak över huvudet. En viss förvarning hade anlänt i form av ett sim kort från den ena tjejens pappa. Väl på Dulles så kom det två gigantiska ryggsäckar gående. I remmarna "hängde" två tjejer, kusin Elsa och väninnan Ellen. Direkt från LA och tidigare San Fransisco, Nya Zeeland, Shanhai, Hongkong och Thailand gjorde de en kort visit här hos oss i Mclean. Trevligt att få rå om släkten några dagar. De fick dock arbeta för mat och husrum då vi behövde "barnvakt" då vi sa "hejdå" till Lars, min kära kollega som tog om hand om oss då vi kom och som tyvärr gick bort strax före julafton. En fantastisk begravning om nu begravningar kan vara det. Mycket känslor men ändå mycket värme.
Vi har stoppat i tjejerna så mycket mat vi kunnat och de har tagit igen mycket förlorad sömn. Det känns som de nu är redo för etapp två av sitt äventyr. Här i Washington DC hann vi med att titta på en del monument, Vita Huset och Capitolium som var insvepta i dimma och dis. Imorse släppte jag av dem vid bussen till New York. Efter NY så bär det av mot Buenos Aires, Brasilien och slutligen 5 veckors volontärarbete på Zanzibar. Det är inte att man inte blir lite sugen att hänga på ... ett par dagar tills man tröttnat på hostels, bussar och ryggsäckar. Ha det bra tjejer och kul att ni tittade förbi.
/nilssonsindc
Ps. Elsa, jag tycker att Pappa Leif borde bjuda på den nya telefonen. Det är ju trots allt han som vill kunna nå dig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar